En seg match, men man känner ändå HIF-optimism: Lundblads fem intryck från Öster–HIF 1–0

HIF förlorade den sista gruppspelsmatchen i Svenska cupen 2024-25. Det blev 1–0 till Öster på Sportfältet Teleborg.
Här är Gustav Lundblads fem intryck från matchen och cupinsatsen.

Öster–HIF 1–0

1–0 Vladimir Rodic (54, assist Daniel Ljung)

Östers IF (4-2-3-1): Robin Wallinder – Tatu Varmanen, Mattis Adolfsson, Ivan Kricak, Lukas Bergquist – David Seger, Daniel Ask – Vladimir Rodic, Hannes Bladh Pijaca (Youssoupha Sanyang, 46), Daniel Ljung – Alibek Aliev (Oskar Gabrielsson, 66).

HIF (4-4-2): Emil Rådahl – Wilhelm Loeper (Oscar Aga, 74), Marcus Gudmann, Wilhelm Nilsson, Simon Bengtsson – Milan Silva Rasmussen, Ervin Gigovic (William Westerlund, 83), Samuel Asoma (Lukas Kjellnäs, 62), Baker Amer – Adrian Svanbäck (Benjamin Örn, 62), Taylor Silverholt (Max Svensson, 62).

1. En seg match

Öster vann en betydelselös cupavslutning med matchens enda mål, inprickat av tidigare MFF-yttern Vladimir Rodic efter ett inkast och några snabba passningar från vänster till höger som HIF-försvaret inte var med på.
Rodic målgest mot HIF-klacken, som innebar ett gult kort, var egentligen det mest engagerande med hela den här matchen. Öster hade chansen att gå vidare, men hade behövt göra tre mål till och det var som att de inte trodde på att det var möjligt.
Attraktionen med fotboll är inte att det händer spektakulära saker hela tiden, i så fall kan man ju hellre kolla på handboll eller hockey. Jag brukar därför ha svårt för när man talar om ”tråkiga” eller ”händelselösa” fotbollsmatcher.
Men det här var nog just en sådan.

2. HIF:s insats

Men OK, det var ändå en fotbollsmatch mellan två klassiska svenska klubbar och det är klart att det trots allt fanns en stor behållning i att titta på den – och i att få skriva om den för Dig, kära läsare.
HIF gjorde, för tredje matchen i följd, en OK insats mot allsvenskt motstånd. Försvaret höll garden uppe bättre än vad man faktiskt gjorde i de flesta av mötena med Öster i Superettan 2023-24.
HIF släppte till färre chanser bakåt än vad man gjorde mot Sirius och Häcken, men skapade också mindre framåt.

3. Rotationer

Jag vet inte hur många gånger TV4:s kommentator i TV-sändningen nämnde ordet ”rotation” om Klebér Saarenpääs startelva, men den var ju å andra sidan just det – roterad.
Emil Rådahl, Simon Bengtsson och Baker Amer fick chansen från start för första gången i det här cupspelet och dessutom var Ervin Gigovic och Wilhelm Loeper tillbaka i startelvan – den sistnämnde som högerback.
Det var intressant att se Bengtsson, som varit petad och som gjorde sin senaste start för HIF i tävlingsspel i cupavslutningen mot TFF för exakt ett år sedan (2–1). Han blev passerad av Vladimir Rodic vid Östers målchans i 16:e minuten, men stod annars upp bra och vann många dueller på sin vänsterbacksposition. Offensivt gjorde han också det helt OK.
Nyuppflyttade målvakten Rådahl gjorde det bra på just den där nämnda chansen i minut 16, då han fick undan Alibek Alievs avslut från nära håll.
Nyuppflyttade yttern Amer gjorde inget större avtryck till vänster, men löpte i alla fall rejält i 90 minuter och hade faktiskt med lite flyt kunnat få ett friläge när han utmanade Tatu Varmanen med fyra Öster-spelare i ryggen i 79:e minuten.

4. Asoma

Dagens utropstecken i HIF heter Samuel Asoma.
Ingen överraskning, kanske – men ghanan-belgaren var HIF:s bäste spelare i matchen. Han har en respektingivande stil som defensiv mittfältare, när han står upp ganska djupt i banan och skickar vidare bollarna i bra tempo och ofta med finess och på ett tillslag. Under de perioder av första halvlek då HIF hade mer av bollen (det fanns exempelvis en nästan fem minuter lång sekvens runt en halvtimme in i matchen då HIF malde på och hade bollen nästan konstant och tog tillbaka den så fort den förlorades) var han en nyckel.
Idag blev det 62 minuter för Asoma – det längsta framträdande hittills för 22-åringen, som ju var skadad under sina första veckor i HIF.

5. Tre cupmatcher, tre förluster

Vi summerar ännu ett Svenska cupen-gruppspel för HIF och det tråkiga resultatmässiga mönstret känns igen – tre matcher, tre förluster. Med risk för att bli tjatig – HIF har bara vunnit två av de senaste åtta årens 15 cupgruppspelsmatcher.
Spelmässigt har de dock visat upp många bra sidor i sitt spel mot tre allsvenska lag.
Framför allt det låga försvarsspelet har varit svårgenomträngligt och mot både Sirius och Häcken var man duktiga på att skapa målchanser på kontringar.
Identiteten från 2024 är därmed intakt.

Matchbilderna i Superettan 2025 kommer dock oftast att se annorlunda ut.
Där kommer HIF att ofta få ha mer boll och få driva mer av spelet själva. I det här gruppspelet har vi i alla fall sett tendenser till att det kan bli bra – inte minst med Asoma och den skicklige Adrian Svanbäck på planen.
Trots tre cupförluster – HIF-läget ser ganska positivt ut, så här fyra veckor före Superettanpremiären borta mot GIF Sundsvall.

Foto: Bildbyrån