Lundblads fem intryck från BoIS–HIF 3–3: Asare fullbordade historisk BoIS-upphämtning

Skånederbyt på Landskrona IP blev en berg- och dalbaneföreställning. BoIS fick sista ordet efter två sena mål. Hemmalaget hämtade upp 1-3 till 3-3 på stopptid.

BoIS–HIF 3–3

0–1 Oscar Aga (12), 1–1 Victor Karlsson (36), 1–2 Adrian Svanbäck (44), 1–3 Wilhelm Loeper (48, straff), 2–3 Cameron Streete (90+6, assist Edi Sylisufaj), 3–3 Kofi Asare (90+8)
Publik: 8350

BoIS (4-3-3): Marcus Pettersson – Gustaf Bruzelius (Kofi Asare, 65), Melker Jonsson, Andre Alvarez Perez (Hampus Näsström, 90+7), Rassa Rahmani – Adam Egnell, Max Nilsson, Constantino Capotondi (Kofi Asare, 65) – Victor Karlsson (Christian Stark, 84), Cameron Streete, Edi Sylisufaj.

HIF (4-4-2): Johan Brattberg – Marcus Gudmann, Jon Birkfeldt, Wilhelm Nilsson, Simon Bengtsson – Wilhelm Loeper, Ervin Gigovic, Lukas Kjellnäs, Adam Akimey (Milan Silva Rasmussen, 84)– Adrian Svanbäck (Samuel Asoma, 77), Oscar Aga (Max Svensson, 77).

1. Galen upphämtning

Solen gassade över Engelska läktaren. 21 plusgrader, vår i luften, derby i stan.
8350 på plats för att se det mest lokala, det mest speciella, av svenska regionalderbyn.
Ett obesegrat BoIS siktade på att trycka ned HIF på negativ kvalplats i Superettan-tabellen och på att samtidigt lyfta sig själva upp på allsvensk plats.
Ett sökande HIF kom hit som nederlagstippade, men matchbilden förväntades bli en som skulle passa dem – BoIS med boll, HIF på kontring.

Vad fick vi då se på planen?
Tja, det såg ut att bli en ganska stabil HIF-seger – trots spelmässigt underläge.
Deras största seger här sedan 2003 var nära.

Istället: En galen, vansinnig, fullständigt svartvit upphämtning.
Reducering i 96:e, kvittering i 98:e – total eufori och decibelmätaren upp till max på hemmaläktaren.
Landskrona BoIS fick sista ordet.

2. Straffområdena

Det var inget snack ikväll.
BoIS var bäst.
Mellan straffområdena, det vill säga.
Problemet för dem var att lagen var minst lika vassa i dem. Därför gick inte alla tre poängen till hemmalaget.

Och i 95 minuter var HIF faktiskt överlägsna i boxarna.
Där BoIS forwardsreserv Cameron Streete i första halvlek nnickade sitt läge rakt på Johan Brattberg, tog Oscar Aga upp både första avslutet och returen och satte sitt mål.
Där BoIS Edi Sylisufaj – lagets bäste ikväll – sköt i stolpens utsida när han tog sig till sin bästa chans, rullade Adrian Svanbäck in den i tom bur.
När olika BoIS-backar gjorde bort sig med nonchalanta och oprecisa ingripanden i samband med alla tre HIF-mål, höll HIF:s diton fortet.
I 95 minuter.

Det är väl en klyscha att matcher avgörs inne i boxarna, men det är den bästa förklaringen till varför den här matchen slutade som den gjorde.

3. Stopptiden nalkas

Länge såg det alltså ut som att det skulle leda till tre poäng för HIF.
Men de fick nöja sig med en.
För BoIS sparade sitt bästa straffområdesspel till stopptiden.

Någon eller några individer tyckte att det var en bra idé att kasta in föremål på planen. Matchen avbröts i 20 minuter vid minut 86 och de svartvita som gick hem under den här pausen ångrar sig nog bittert just nu.

För den här matchen slutade med en lika euforisk landskronitisk stopptid som i det senaste allsvenska derbyt här, 2005, då Gustaf Andersson gjorde 4–3 för BoIS i slutminuterna.
Eller som i Superettan-derbyt 2018, då Sadat Karim kvitterade i 94:e.

Skillnaden mot de där två HIF-chockerna var att BoIS den här gången alltså hämtade upp TVÅ mål.
Under en period hade det vint BoIS-bollar utanför Johan Brattbergs stolpar. BoIS verkade vara helt oförmögna att ens åstadkomma en reducering.
Trodde alla.

4. Hjältarna

96:e minuten. Edi Sylisufaj tog saken i egna händer, sköt i ribban via spelare och så var han där, Cameron Streete, och satte sitt första, efterlängtade, BoIS-mål.
Han som hade bränt chans på chans, hela säsongen.
Streete sparade sitt bästa till sist.

98:e minuten. De sista, skälvande, andetagen.
Adam Egnell slog inlägget. Hampus Näsström nickade i bortre ytan, efter att ha varit på plan i en minut.
Brattberg reflexräddade, men framför mål stod han, en utdömd, nästan bortglömd, Kofi Asare – och satte 3–3.
Det här är en spelare som för två år sedan såg ut som en blivande storförsäljning, som tappade form förra året, gjorde ett mål på de avslutande 29 omgångarna. I vintras genomgick han en operation och det här var blott andra gången på hela säsongen som han ens var med i matchtruppen.
Ikväll klev han ut ur kulisserna, skrev BoIS-historia med sin karriärs hittills viktigaste mål.

5. En massa andra intryck

Den här artikeln fick skrivas om ett par gånger efter den oväntade händelseutvecklingen. Vi avslutar med några spridda skurar:

Första halvlek:
BoIS inledde med ett 100 sekunder långt bollinnehav, som avslutades med ett inlägg som plockades ned av HIF-målvakten Johan Brattberg.
HIF stack upp efter hand. Ervin Gigovic avlossade ett skarpt skott i sjunde (strax utanför) och i tolfte minuten satte de 1–0.
Adrian Svanbäcks flacka inlägg nickskarvades av Oscar Aga framför mål. Marcus Pettersson räddade, men Aga reste sig och tryckte in sin egna retur.
BoIS hade inte gjort första målet hemma mot HIF sedan 2011, i en cupåttondelsfinal (Thomas Raun).
Så blev det inte ikväll heller.

Där kunde HIF:s halvlek – och match –  tagit slut.
Under en 25-minutersperiod mitt i halvleken var BoIS smått överlägsna. De rullade boll på HIF:s planhalva, vann tillbaka den när de blev av med den. Edi Sylisufaj och Rassa Rahmani fick ett övertag till vänster. Max Nilsson och Cameron Streete hade farliga nickar som räddades av Brattberg. Till sist satte Victor Karlsson 1–1 och BoIS vägen öppnade sig för en seger för ett hemmalag som verkade ha full kontroll på händelsernas utveckling.

Svanbäck – HIF:s ledande spelare:
Hade Edi Sylisufajs skarpa skott inte tagit i stolpen i 42:a hade det här kanske blivit en annan sorts artikel, men det där BoIS-övertaget visade sig vara en chimär.
Minut 44. HIF spelade ”dump and chase” när Ervin Gigovic slog upp en boll på en springande Adrian Svanbäck. André Alvarez Perez vann deras löpduell – kanske så pass klart att han blev övermodig.
För när han fick kontroll på bollen slog han en helt misslyckad passning hem mot målvakt Pettersson, felriktad och lös.
Man får inte bjuda HIF:s skickligaste offensiva spelare på sådant.
Adrian Svanbäck tog bollen, väntade kyligt ut Pettersson, klev förbi honom och rullade in bollen i tomt mål.
1–2, en HIF-blixt från klar BoIS-himmel.

Halvtidsvilan kom och gick. Andra halvlek började och nu såg HIF skarpare ut än i första halvlek. Efter drygt två minuter blev det flipperspel i BoIS straffområde, Gustaf Bruzelius sträckte ut benet efter bollen, men träffade bara Svanbäck som gick i marken. I ett ganska ofarligt läge, med ryggen mot mål.
Straffspark för HIF. Wilhelm Loeper satte 1–3.
När vi summerar matchen var ingen annan spelare inblandad i fler mål än Adrian Svanbäck.

Men Svanbäck fick inte bli kvällens huvudperson. Inte efter att Cameron Streete, Hampus Näsström och Kofi Asare klev in i handlingen.

Foto: Mauri Forsblom

Ekmarks 40 punkter efter HIF:s tappade seger i derbyt: ”Förlorar BoIS inte sådana här matcher så…”