Lundblads fem intryck från BoIS–Mjällby AIF 1–2: Bra BoIS-insats mot Sveriges bästa lag

Det var ”bara” en match i Ligacupen Elit, men både BoIS och Mjällby AIF ställde upp med de flesta av sina ordinarie spelare i måndagens match.
BoIS gjorde en bra insats mot den allsvenska serieledaren, men MAIF avgjorde i den sjätte stopptidsminuten.
Här är Gustav Lundblads fem intryck från Landskrona IP:s hybridplan.

BoIS–Mjällby AIF 1–2

0–1 Filip Persson (76)
1–1 Xavier Odhiambo (90+2, assist Max’Med Mohamed)
1–2 Mbaye Cissé (90+6)

BoIS (4-2-2-2): Amr Kaddoura (Marcus Pettersson, 46) – André Alvarez Perez, Gustaf Bruzelius (Kevin Jensen, 46), Melker Jonsson (Gustaf Westström, 46), Victor Karlsson (Rassa Rahmani, 46) – Max Nilsson, Hampus Näsström (Constantino Capotondi, 46) – Adam Egnell (Max’Med Mohamed, 46), Markus Björkqvist – Cameron Streete (Ahmed El-Hussein, 60), Xavier Odhiambo.

Mjällby AIF (3-4-2-1): Noel Törnqvist (Alexander Lundin, 46) – Filip Larsson, Christian Tchouante Tchouante, Ludvig Svanberg (Tony Miettinen, 46) – Uba Charles Nowkoma (Herman Johansson, 46), Jesper Gustavsson (Viktor Gustafson, 46), Ludvig Tidstrand, Mbaye Cissé (Timo Stavitski, 46) – Elliot Stroud (Jeppe Kjær, 46), Isac Johnsson (Mbaye Cissé, 79) – Alexander Johansson (Jakob Bergström, 46).

1. Stjärntätt på IP

Det har skrivits spaltmeter om Mjällbys sensationella utveckling till sin nya position som Sveriges bästa fotbollslag, men låt mig konstatera att jag fick ytterligare någon slags personlig bekräftelse på lagets nyvunna status idag.
I det enkla faktum att det helt enkelt kändes coolt att se stjärnorna som dominerar Allsvenskan på Landskrona IP.

Di randige tyckte däremot inte att det var coolt att möta Mjällby, åtminstone visade det inte.
BoIS gjorde en stark insats, visade noll respekt och föll bara med minsta möjliga marginal, efter två insläppta mål i samband med fasta situationer.

MAIF kom till spel med de allra flesta av sina ordinarie spelare i Allsvenskan – Noel Törnqvist (klar för Como), Elliot Stroud (nominerad till Allsvenskans bäste spelare i augusti), Herman Johansson (13 poäng på 20 allsvenska matcher som wingback), Jesper Gustavsson (serieledarnas mest givne spelare?), Viktor Gustafson (näst mest given?) och Jacob Bergström (stridsvagnen). Rekordvärvningen Jeppe Kjær var här, allsvenske anfallsjobbaren Alexander Johansson och ständige inhopparen Ludvig Tidstrand.

Låt vara att de startade med en provspelare (Mbaye Cissé), en P19-mittback (Filip Larsson, som nickade in lagets ledningsmål på hörna i 76:e) och en Kristianstad FC-profil (utlånade Isac Johnsson) – det var ingen reservelva.

BoIS spelade inte heller reserver. Bortsett från Yasin Al-Hussein (spelade en knapp halvtimme), var det idel A-lagsspelare hos Randigt.

2. Bra BoIS

När BoIS ställdes mot Mjällby i en tävlingsmatch i februari, i Svenska cupens gruppspel, vann MAIF med 4–0. Det var första gången jag fick en känsla av hur ohyggligt bra årets Mjällby är. De bara spolade BoIS av banan, över 90 minuter.
Dagens match var så klart något annat, så man kanske inte ska dra för stora växlar av BoIS insats – men man kan i alla fall kort och gott konstatera att den var bra.
Den här matchen var jämn.

Jag vill till och med påstå att om BoIS A-lagsspelare uppträder så här i nästa tisdags derby mot HIF, så har de goda chanser att vinna på Olympia (nu drog jag kanske en stor växel ändå).

BoIS kändes betydligt mer stabila defensivt än vad de gjort i de senaste seriematcherna. I en stark matchinledning vann de mycket boll högt uppe i planen och spelade snyggt förbi Mjällbys linjer.
De blev aldrig heller så där rejält tillbakapressade som man kunnat vänta sig.

Jag satt på marken vid långlinjen och hade därmed samma perspektiv som tränarna har under en match.
Reflekterade åter igen över att det jag kanske imponeras mest av i fotbollstränares gärning, är hur de ser och uppfattar det stora spelet utan det fågelperspektiv man har lyxen att ha när man sitter på en läktare eller ser på TV.

Och där ifrån sidan av planen ansåg i alla fall jag att det på många håll i BoIS såg individuellt bättre ut än på sistone i tävlingsmatcher.

3. BoIS-plus

Max Nilsson spelade 90 minuter med kaptensbindeln på armen på mitten och var särskilt viktig för att hålla ihop den här BoIS-insatsen – men det var kanske mindre överraskande.
Att spelare som Markus Björkqvist (i en ny, vänsterlutande, offensiv mittfältsroll), André Alvarez Perez (högerback i första halvlek, mittback i andra) och Gustaf Westström gjorde bra insatser mot det här motståndet är mer noterbart – och lovande inför BoIS-hösten.
Allra bäst var kanske Max’Med Mohamed, som spelade andra halvlek och var ettrig i defensiven och skicklig med bollen.
Det var ingen BoIS:are som föll ur ramen. En jämn och bra insats över hela linjen. De bör inte vara överdrivet besvikna över förlusten, givet den här prestationen.

Och en viss anfallare klev fram och gjorde mål på nytt, för andra veckan i följd.

4. Xavier Odhiambo

För sex dagar sedan satt jag på Vångavallen och såg Xavier Odhiambo göra sitt första mål på fem månader när BoIS-reserverna spelade 2–2 mot TFF.
Idag följde han upp det med ett till mål, mot bättre motstånd.
Han var nära att styra in 1–0 redan i fjärde minuten, men då räddade Noel Törnqvist.
Allting Odhimabo gjorde fungerade inte, men han blev mycket involverad i spelet som en av fyra BoIS:are som spelade 90 minuter. I den andra stopptidsminuten klev han in i handlingen på allvar.
Det var Max’Med Mohamed som vann bollen efter att Yasin Al-Hussein fått upp den till position nära hörnflaggan till höger. Han slog den snett inåt bakåt och inne i boxen var Odhiambo, som säkert placerade in 1–1-målet bakom MAIF-reservkeepern Alexander Lundin (han hade hoppat in i paus).

De två målen i U21-matcherna lär stärka Odhiambo inför hösten, vilket BoIS-anfallet behöver nu när Edi Sylisufaj tyvärr drabbats av en allvarlig knäskada (han stödde laget på kryckor från sidan av planen, där han satt bredvid skadade Andreas Murbeck).

5. Livat vid linjen?

Vi var kanske 40-50 personer runt linjerna på Landskrona IP:s hybridplan den här eftermiddagen. Solen kom och gick och en skön höstbris gjorde temperaturen tempererad, inte för kallt, inte för varmt.
Publiken var nära spelet och fick höra mycket av snacket på planen. Mjällbys tränare Anders Torstensson var på plats, men ledde inte laget i matchen (det gjorde assisterande tränarna Christoffer Augustsson och Karl Marius Aksum).
När Odhiambo sågat ned Viktor Gustafson utan att varnas kunde den blivande guldtränaren (?) inte hålla sig längre:
– Skämtar du med mig, han smäller på honom en halvsekund efter (att bollen gått vidare) för f-n, ropade Torstensson.

Överlag var det faktiskt ganska mycket känslor som visades i den här andra halvleken, trots att det var en ”U21-match”.
Det blev irriterat efter flera domslut – inte minst den frispark som MAIF skulle komma att avgöra matchen på. Al-Hussain fick frispark emot sig precis utanför eget straffområde och det domslutet hörde Rassa Rahmani kritisera högljutt.
Några minuter tidigare hade planens kanske mest stridslystna aktörer båda varnats – Viktor Gustafson och Markus Björkqvist hade hetsat varandra länge och nu utdelades det knuffar efter en avblåsning.
I 40:e minuten hade BoIS ett längre anfall där bland annat Björkqvist sköt på täckande spelare och när MAIF skulle rensa ansåg deras spelare att bollen tog på en randig spelares han. ”Det är helt sjukt! Hur kan du missa?” ropade någon i MAIF i riktning mot domaren.

Sammantaget: En av de roligare Ligacupmatcher jag sett.
Och en liten påminnelse om att det är åtta dagar kvar till derbyt HIF–BoIS.

 

Foto: Gustav Lundblad

Mer om det avgörande målet och MAIF-provspelaren Mbaye Cissé i den här artikeln: Succé för Mjällbys senegalesiske provspelare.

Succé för Mjällbys senegalesiske provspelare – avgjorde i slutsekunden