Claes krönika: Är det dags för nördarna att ta över?

I mitten av 80-talet så jobbade jag som bilbyggare på SAAB i Trollhättan.
En ganska bra erfarenhet för mig.
Dock inte helt lätt att förena med mitt handbollande och mitt föreningsengagemang.
Jag sökte något som gav mig mer fritid och fick jobb som telefonsäljare på Esselte Focus.
Där skulle vi sälja uppslagsverk i 15 band.
Det var stora böcker i exklusivt papper om 350 sidor eller så.
De såldes i äkta svart läder, eller i oxblodsfärgad skai.
Det i läder var lite dyrare.
För unga läsare kan jag berätta att uppslagsverk var dåtidens Wikipedia.
Skillnaderna var att de var analogt.
Lite som Eagles gamle gitarrist Joe Walsh beskriver här;

På kontoret hade jag ett knippe kollegor, de flesta var dubbelt så gamla som jag.
Trevliga människor. Intellektuella.
En manlig kollega var en cineast, eller en filmnörd om ni så vill.
Han rekommenderade filmer av varierande kvalitet vid varje arbetspass.
En gång lovordade han filmen Nördarna kommer! (Revenge of the nerds).

På 80-talet var en nörd, något av en tönt.
En person som man drev med.
Det kunde vara någon som satt i elevrådet, någon som engagerade sig i MUF eller SSU.
Eller någon som samlade på frimärken, insekter eller vars kläder skiljde sig från mängden.
Ibland räckte det nog med att någon hade glasögon, var plugghäst, var alltför välkammad eller hade skjortan knäppt för högt upp, för att få en nördstämpel på sig.

Tidsandan för filmen innebar alltså inslag av pennalism av socialt klumpiga personer, med ringa framgång hos det motsatta könet och med töntiga utseenden.
I filmen tog nördarna revansch.
Minns jag rätt var det en ganska idiotisk film, men det var 40 år sedan.
Jag skulle ljuga om jag sa att den gav mig bestående minnen.

Betydelsen av ordet nörd har med tiden omvärderats.
Numera är det inne att vara nörd.
Nördar anses idag vara intelligenta, tekniskt kunniga och med en rejäl portion passion för just sitt intresse.
Det är numera vanligt att nördar tas in som experter inom olika områden.
Inte minst inom idrotten. Kanske kommer ni att tänka på åtminstone en..

I min förra text berörde jag att handbollen kanske skulle marknadsföra sig som Pecorino.
Och med det i tanken hamnade jag alltså på ett jobb, som jag hade några månader för bortåt 40 år sedan. Så funkar jag.

Är kanske handboll en sport för nördar?
Ett specialintresse för personer som gillar att gräva och fördjupa sig?
Skulle sporten kanske paketeras som något för fantaster.
Som ett specialintresse?
 

Handboll – sporten för finsmakare!

Jag tror det!

Den internationella nörddagen firas för övrigt den 25 maj varje år.
Är det inte där nånstans som SM-finalerna brukar spelas?
Är det en slump, eller bara ett lyckligt sammanträffande?

Så varför inte gräva lite där vi står.
Visste du till exempel;

– att hela 16 målvakter i damernas Handbollsliga har en räddningsprocent på 30% eller mer
– att 10 målvakter i herrarnas Handbollsliga har en räddningsprocent på 30% eller mer

– att 1 mål räcker till en 189:onde plats i herrarnas skytteliga

– att 1 mål räcker till en 143:e plats i damernas skytteliga

– att nio damer har fler än 20 assist efter sex omgångar

– att 27 herrar har fler än 20 assist efter nio omgångar

– att 30 damer har ett snitt på två tekniska fel per match eller fler hittills

– att 14 herrar har ett snitt på två tekniska fel per match eller fler hittills

– att bara tre damer snittar en utvisning per match i toppen av damernas busliga
– att bara två herrar snittar en utvisning per match itoppen av herrarnas busliga

– att Selma Hestner Olsson, Aldis Asta Heimisdottir, Caroline Eisenhardt, Elin Åkesson, Melissa Petrén, Eva Jaspers och Verena Oßvald gjort flest tekniska fel i damligan.
Fler än 20 var hittills.

– att Alex Andersson, Nikola Roganovic, Julius Lindskog Andersson, Arnar Birkir Halfdansson, Mathias Mark Pedersen, Richard Hanisch, Thomas Stenersen och Hugo Forsberg gjort flest tekniska fel i herrligan? 21 stycket eller fler så här långt.

– att sju herrar hittills nått en MEP-poäng på 30 eller högre?
– att fyra damer hittills nåt 20 MEP-poäng eller högre

– att Boden och Kungälv är de enda två lagen med två spelare bland topp 10 i skytteligan
– att Önnered är ensamma om att ha två spelare bland topp 10 i herrarnas skytteiga

Så här kan man hålla på för att hitta intressanta saker att titta närmare på.
Visste du att en assist i handboll är en subjektiv bedömning?
Eller att det är svårt att avgöra vem som egentligen gör det tekniska felet.
Är det avsändaren eller mottagaren av passningen?
Vilken tränare är bäst i en serie?
Är det den som lyckas vinna med ett riktigt bra spelarmaterial, eller är det den som lyckas få ett sämre spelarmaterial att överprestera och hänga kvar?

Att nörda ner sig gör saker intressantare, det gäller precis allting.
I livet, i sin omvärldsanalys eller i sport.
Kanske i synnerhet i en sport som handboll, som är lite komplex för den oinvigde.
Nörderi kan följaktligen skapa och fördjupa intresse för både nybörjare och proffs.

Jag efterlyser därför mer nörderi och mer fördjupning inom handbollen.
För att sälja in sporten.
För att sälja in matcher.
För att skapa diskussion och snackisar.

Själv nördar jag ner mig i allt som finns.
Ibland går det till överdrift.
Det kan gälla min fascination av fenomenet Trump.
Jag läser för mycket.
Det kan gälla psykologiska faktorer kopplat till prestation.
Det kan gälla saker som påverkar börskurser och länders ekonomi.
Det kan gälla den generella samhällsutvecklingen.
Sen Ai kom till världen kan man stilla sin nyfikenhet oavsett ämne.
Ibland är det svårt att sluta.

En sak som dock inte går att överdosera är musik.
I mitt liv finns alltid musik vid min sida.
Det finns sånger till alla tillfällen.
Det är bara när jag samtalar, ser på TV eller ’läser’ en ljudbok som musiken tystnar.
Enligt Spotify lyssnade jag närmare 90 000 minuter förra året.
Detta frossseri ger ett behov av att hitta olyssnade låtar.
Låtar som kanske inte alltid når gemene man.
Och musik är inte alltid omedelbar.
Jan Gradvall beskrev det oerhört väl i Di Weekend.

Så för er kära läsare skall jag nu delge en låtlista med låtar som du kanske aldrig har hört förut. 51 stycken till och med.
Jag kallar den Wheels, så låt den rulla på bara.
Det är låtar som har något att berätta.
Tonsatt lyrik, med snyggt och varsamt trakterade instrument och med skönsång därtill.

Det är visserligen svårt att bli förälskad i en låt man aldrig har hört förut och kanske fastnar låtarna inte vid en första lyssning. Så lyssna igen.
På så sätt påminner denna låtlista lite om handboll, kaffe eller pecorino.
Man behöver vara nyfiken och ge det en chans för att dras in och fördjupa sig.
Man behöver helt enkelt nörda ner sig lite.
Ge saker tid.
Prova det du också.
Det är helt enkelt bra för intresset.