IshockeyMalmö RedhawksNyheter

Hugo Stenbeck om Malmö Redhawks och het hockey

SM-slutspelet är långt ifrån över, men oavsett hur det går har Malmö Redhawks gjort en riktigt fin säsong.
En av dem som med intensivt intresse tittar på lagets matcher i semifinalspelet mot HV71 är klubbens störste ägare Hugo Stenbeck. Skånesport fick en exklusiv intervju med honom, om Redhawks och hans stora intresse för ishockey, en sport som följt honom sedan barndomen.

Hugo Stenbecks första tid i Malmö Redhawks blev inte som han hade förväntat. Men han är inte en person som ger upp. Han har aldrig lämnat klubben och är fortfarande den störste ägaren.

Passionen för ishockeyn tändes tidigt i barndomen och glöder mer än någonsin i vuxen ålder och engagemanget i och för Malmö Redhawks finns kvar. Och som huvudägare ser han till att klubben klarar sig ekonomiskt och stöttar på alla nivåer ända ner i ungdomshockeyn.

Varför just Redhawks?
– Malmö Redhawks är ett svenskt hockeylag och jag har haft en kärlek till svensk hockey och känt att jag tillhört den ända sedan min pappa fanns med i bilden. Även om jag växte upp i USA har Tre Kronor alltid varit mitt lag och i omklädningsrummet gillade jag att utmana mina lagkamrater som alla var hängivna USA-fans.
– Den första kontakten med Redhawks kom i samband med Americas Cup-seglingarna i Malmö. Jag blev bekant med staden och många som är verksamma här och var redan då involverad i ishockeyn på en internationell nivå i CHL Jag hade därför inlett ett samarbete med Linköping och dåvarande klubbdirektören Mike Helber för att se till att det fanns ett svenskt lag som kunde konkurrera på den nivån. Flytten av intresset till Malmö blev naturlig tack vare att här fanns en ny stor och fin arena, att elitverksamheten låg i ett bolag och att jag gillar staden Malmö.

Berätta mer om hur du resonerade när du gick in i klubben.
– Startpunkten var för åtta år sedan och i åtta år har jag stöttat. Från början var det på en ad hoc-bas, det vill säga med ett bestämt mål att få upp laget till Elitserien. Det såg ut att vara en kvalitets- och prestationsfråga och planen var därför att investera i prestation. Vilket vi gjorde.

Planen var att satsa 60 miljoner kronor under tre år, men enligt uppgift användes alla pengarna det första året. Stämmer det?
– Jag skulle vilja beskriva det som att alla kontroller inte sköttes.

Hur reagerade du då?
– Det bästa var att ta ett steg tillbaka, omvärdera och sedan komma tillbaka när kontrollerna var på plats. Och då med målet att gå upp i SHL.

Vilket de gjorde.
– Absolut och jag blev mycket glad. Men ett sådant steg innebär nya utmaningar. Vi spelar i en mycket större liga och det ger oss också möjligheten att ge mer till våra sponsorer och partners.
– Senaste säsongen var det klart uttalat både från den affärsmässiga och sportsliga sidan att målet var att klara nytt kontrakt. För många klubbar uppstår en kritisk situation när de tar steget upp eftersom de investerat väldigt hårt. Vi var lyckligt nog inte tyngda av lån, vilket gav utrymme att sätta samman ett lag som med hjälp av ett bra ledarskap kunde hålla oss kvar.

Är VD:n Patrik Sylvegård en nyckelperson i satsningen?
– Patrik är mycket bra! Det är fantastiskt att han kan vara involverad överallt, se och höra allting, reagera på det och informera styrelsen samtidigt som styrelsen även kan agera genom honom. Men han är inte ensam, det finns många att tacka. Många gör ett stort jobb i ledningen och personalen.

Ångrar du något?
– Där vi är idag är det fantastiskt och som med allting annat kan det behövas att man passerar ett par vägbulor för att nå dit.

Har ditt fortsatta engagemang i Malmö Redhawks uppmärksammats för lite?
– Jag är inte ute efter den typen av saker. Dessutom är det faktum att Redhawks är i SHL något man kan förvänta sig i en stad och en marknad som Malmö. Att ta sig hit har krävt massvis med hårt jobb, men det är naturligt att vi är här. Många företag har hemliga investerare. Så är inte fallet med mig. Jag följer noga från distans vad klubben gör och om man tycker att det är till nytta att gå ut mer med mitt deltagande är det helt okej.

170405 HV71:s Erik Christensen gšr 2-0 bakom Malmš Redhawks mŒlvakt Cristopher Nihlstorp under semifinal 3 i SM-slutspelet i ishockey mellan HV71 och Malmš Redhawks den 5 april 2017 i Jšnkšping. Foto: Stefan Persson / BILDBYRN / Cop 107
Semifinalspelet mot HV71 pågår för fullt och Redhawks är bättre än på många år. Foto: Bildbyrån

Vad kan du i det här läget tillföra Redhawks?
– När man ska göra något nytt och det kommer upp till styrelsen kan jag se till att de redan existerande verksamheterna kan fortsätta som förut och de lagda budgetarna kan förbli intakta. Man ska inte behöva ta från det befintliga för att genomföra det nya. Jag skulle vilja beskriva det som att jag kan ge en finansiell flexibilitet och öka handlingsutrymmet. Vill man till exempel satsa på juniorlagen ska det inte beröra A-lagets budget, vill man utveckla damlaget ska det inte inkräkta varken på A-laget eller ungdomarna.
– Ingen sponsor gillar att bli kontaktad i nödsituationer. Ska de göra mer vill de att det ska resultera i något som adderar till partnerskapet. Om man bara kommer och vill ha pengar när det är problem blir det inte bra och jag tror att det var så Malmö Redhawks sköttes före min tid.
– Jag är inte involverad i spelarscouting eller rekrytering. Det krävs att man kan lägga ner jobbet att följa spelarna under lång tid. Men jag arbetar intensivt tillsammans med styrelsen när frågor som vilken typ av spelare vi behöver kommer upp. Jag ger inte råd, men kan vara enig med dem om vad nästa steg bör bli. Att ha en privat ägare är viktigt för att klubben ska kunna fortsätta utvecklas. Bara för en liten tid sedan såg jag att LA Kings och Eisbären Berlin skulle börja samarbeta och jag är övertygad om att banden mellan amerikansk och europeisk ishockey kommer att knytas hårdare och hårdare. Vi har haft en turbulent tid med KHL och den explosiva tillväxten av europeisk hockey parallellt med den historiska styrkan hos NHL. Men nu lugnar det till synes ner sig och jag kan se ett större samarbete växa fram och att man kan hitta en gemensam framtid att växa i. Där är det viktigt för Malmö Redhawks att se möjligheterna. Det kommer att bli ett äventyr. Ishockeyn växer så att det nästan är galet och jag tycker att det är fantastiskt spännande. Det kan bära hur högt som helst.

Ungdomslagen som du nämner har gått bra i år. Hur stor fördel har Redhawks av det?
– Det har tagit tid att sätta organisationen och få allt att flyta. De som jobbat med ungdomarna ska ha ett stort beröm och de får för lite uppmärksamhet. Fakta är att de nog haft det allra tuffast i klubben de två-tre senaste åren. Med välskötta och framgångsrika ungdomslag kommer vi även att få ett välskött och framgångsrikt A-lag.

Kan det även vara en nyckel till att öka publiksiffrorna?
– Vi är inte bara i hockeyvärlden utan även i underhållningsindustrin. Vi tävlar med massor av andra saker och inte enbart med den mycket starka fotbollsklubben. Egentligen tävlar vi med alla nya restauranger och nöjen man kan gå ut på och vi har en direkt konkurrens med TV och nyhetsbevakningen. Det har blivit väldigt enkelt för fansen att sitta hemma och ändå kunna följa allting som händer.
– Upplevelsen är bättre på plats, det är vad jag säger till folk. Men till slut är det ändå deras eget beslut.

Kan man säga att du gått från att vara en investerare till att även bli ett fans?
– När man lär känna en klubb på allvar och i detalj är det lätt. Det gäller att lära sig spelarprofilerna och ledarna och sedan är man plötsligt ett riktigt fans.

Gillar du det du ser av laget?
– Det gör jag, den här säsongen har vi haft våra berg och dalar och förlorat matcher vi varit så nära att vinna. Frölundamatchen var ett perfekt exempel. Efter den pratade jag med en Djurgårdensupporter och han sa att egentligen vann ni matchen på isen, men gav bort den på resultattavlan. Precis så kändes det och han var neutral.

Kan du se Redhawks vinna SM i en nära framtid?
– Jag tror djupt på underdogs och jag kan därför inte se att vi inte skulle kunna vinna redan i år.

170403 Malmš Redhawks Nichlas Hardt jublar efter att ha avgjort i fšrlŠngningen under semifinal 2 i SM-slutspelet i ishockey mellan Malmš Redhawks och HV71 den 3 april 2017 i Malmš. Foto: Petter Arvidson / BILDBYRN / kod PA / 91752
Nichlas Hardt avgjorde den första hemmamatchen mot HV71. Foto: Bildbyrån

Det finns ett lag till i Malmö. Pantern gjorde succé i Allsvenskan. Vad betyder det för Malmö Redhawks?

– Eftersom vi själva var uppstickaren och underdogen för två år sedan kan jag bara gilla dem. Jag har följt Panterns säsong och den är vad jag kallar en riktig Askunge-saga. Jag är väldigt glad för deras skull och hoppas att de fortsätter att utvecklas. Om vi skulle tappa till dem är vi inte tillräckligt bra på vad vi gör och får se till att bli bättre.
– Vad jag förstår är förhållandet bra mellan Redhawks och Pantern och båda kan dra nytta av varandra. Jag tror inte att Pantern kommer att nöja sig med att vara en plats för juniorer och pensionärer som inte platsar i SHL. De kommer att bli ett etablerat allsvenskt lag och på sikt ett SHL-lag.

När du engagerar dig i hockeyn, har du nytta av att du spelat själv och är en sportsman?
– Ja, man förstår saker som att det är en lång säsong och att det är oundvikligt att formen går upp och ner. Om du bara tittar på det som affärsman kan du bli irriterad och inte tro spelarna när de säger att de ger allt trots att det går dåligt, för i den världen kan man alltid satsa lite till. Men som sportsman förstår du att en spelares fysik och belastning spelar in. När de säger att de ger allt är det sant eftersom de gör sitt bästa efter förutsättningarna. När förutsättningarna blir bättre blir det lättare igen och det gäller att ha tålamod.

När och hur kom du i kontakt med hockeyn för första gången?
– Jag var 4-5 år gammal när jag började åka skridsko hemma i New York och när jag blev 6-7 började jag spela organiserat i en privat klubb som heter Beaver Dam. I USA spelar man normalt för sin skola, men i den åldern var Beaver Dam möjligheten. I början fick jag tjata på familjen för att få hjälp att komma till träningen med all min utrustning, men efterhand blev de allt mer involverade. Sedan fortsatte jag att spela för mina skolor och det påverkade även beslutet vilka skolor jag skulle välja. Jag tittade både på undervisningen och kvalitén på hockeylaget. Jag är tacksam över att jag växte upp i en region där hockeyn fanns som en möjlighet för en ung kille för den blev en kärlek för livet.

Vad var dina styrkor som hockeyspelare?
– Min storlek hjälpte, speciellt som försvarare. Vi pratar om en äldre typ av hockey då storleken betydde mycket. Nu är förmågan att göra poäng mer avgörande oavsett hur du ser ut.

Hur ofta körde din pappa Jan dig till hockeyträningarna?
– När han var hemma gjorde han det. Jag minns att han hade en vana att steka upp ett par ägg i pannan och sedan ta på sig ytterrocken med bara ett par boxershorts under och sedan köra mig till utomhusrinken. Där släppte han av mig och vad sedan alltid på plats i tid för att hämta upp mig efter träningen.
– Han kom ofta för att se mig spela. Jag kommer speciellt ihåg en gång när han körde från New York City till Massachusetts för att titta på en match. Den sträckan tar tre och en halv timme att köra. Vi mötte ett tufft lag där coachen uppenbarligen hade scoutat mig som ett hot. Bara ett par sekunder efter första nedsläpp började en av deras spelare bråka med mig och jag reagerade naturligtvis genom att överreagera. Som vanligt såg domaren bara reaktionen och inte provokationen. Jag fick bara spela i åtta sekunder innan jag åkte på matchstraff och ta en tidig dusch, som jag absolut inte behövde. När jag sedan gick upp på läktaren fasade jag för min fars reaktion efter att ha kört tre och en halv timme för att se mig spela i åtta sekunder. Men han tog det riktigt bra. Han var faktiskt rätt nöjd med att istället kunna åka iväg och äta lunch.

Ole Törner

 

Relaterade artiklar

Back to top button
Close