Mina fem intryck från VSK–HIF 3–2: HIF fortsatt näst sist i Superettan
HIF ledde sensationellt med 2–0 i halvtid borta mot serietvåan Västerås. Men det blev en ny tung förlust efter tre VSK-mål i andra halvlek.
Västerås SK–HIF 3–2
0–1 Amin Al Hamawi (40, assist Emil Hellman), 0–2 Charlie Weberg (45+2), 1–2 Jabir Abdihakim Ali (49, straff), 2–2 Jabir Abdihakim Ali (54, assist Patric Åslund), 3–2 Frédéric Nsabiyumva (83, assist Simon Gefvert)
Publik: 4468
HIF (5-3-2): Kalle Joelsson – Erik Ring, Pavle Vagic, Charlie Weberg, Emil Hellman, Simon Bengtsson – Benjamin Acquah, Adam Hellborg (Rasmus Jönsson, 65), Lukas Kjellnäs (Rasmus Jönsson, 65) – Amar Muhsin (Lucas Lima, 69), Amin Al Hamawi (Wilhelm Loeper, 81).
Västerås SK (3-4-3): Anton Fagerström – Herman Magnusson, Frédéric Nsabiyumbva, Alex Douglas (Umit Aras, 90) – Simon Gefvert, Daniel Ask, Olle Edlund (Mohammed Mahammed, 90), Max Larsson (Ibrahim Diabaté, 53) – Simon Johansson (Anders Hellblom, 85), Jabir Abdihakim Ali (Filip Tronét, 85), Patric Åslund.
1.Rånet i första halvlek
Nästjumbon HIF hade haft ett avslut under matchens första 39 minuter, ett plötsligt friläge där Amar Muhsin inte fick iväg något vidare avslut.
Serietvåan Västerås hade inlett starkt och skapat tillräckligt framåt för att ha ledningen.
Men i den 40:e minuten slog blixten ned på Hitachi Energy Arena, som de tydligen kallar Arosvallens efterträdare.
Den slog till och med ned två gånger.
Emil Hellman slog ett perfekt inlägg och Amin Al Hamawi nickade fint in 1–0 för HIF.
Och sedan sköt Charlie Weberg en frispark från cirka 23 meter som Jabir Abdihakim Ali i VSK-muren styrde in i det egna målets hörn.
HIF gick till halvtid med 2–0-ledning och hade skapat sig en fin chans att få med sig en oväntad seger borta mot Superettans formstarkaste lag.
2. HIF utspelade
Så blev det emellertid inte.
Västerås hade inlett matchen i ett våldsamt tempo. De hade farliga avslut i samband med hörnor i matchinledningen och Abdihakim brottade sig förbi Charlie Weberg och sköt i stolpen redan i femte minuten.
HIF stabiliserade sedan matchen och spelade under stora delar av första halvlek jämnt med VSK. Men trots det kom det giftiga hemmalaget till ytterligare stora målchanser. Kalle Joelsson fick göra en svettig räddning på en Adbihakim-nick och Olle Edlund sköt mitt i boxen på en passning snett inåt bakåt.
Trots det alltså 2–0-ledning i halvtid. Men VSK:s spel- och chansövertag blev större efter halvtidsvilan och det dröjde bara minuter innan dörrvaktsanfallaren Abdihakim satt dit två bollar.
HIF-debuterande Lucas Lima stack emellan med en chans, i 76:e – HIF:s första avslut i halvleken, men annars var det en tidsfråga innan Västerås skulle avgöra.
3–2-målet kom i 83:e minuten, paradoxalt nog genom hemmalagets kanske svagaste spelare i matchen, Frédéric Nsabiyumva, som fint nickade in en vänsterhörna.
3. Defensiva problem
Hörnor, hörnor, hörnor. Man känner sig som en repig skiva när man ännu en gång skriver om alla mål HIF släppt in i den delen av spelet.
Men även om avgörandet idag kom på hörna, det femte insläppta HIF-målet efter en sådan på de fyra senaste matcherna, så tycker jag inte att det är huvudrubriken kring den här matchen.
VSK hade tio hörnor och att det någon gång blir farligt med alla deras storväxta spelare är inte så konstigt.
Mer alarmerande är att HIF generellt har defensiva problem just nu.
Till och med segermatchen mot ÖIS för fyra veckor sedan hade bara tre lag i serien släppt in färre mål än HIF. Sedan dess har man släppt in tio mål på fyra matcher och motståndarna har kommit till alldeles för många målchanser.
Det hänger säkert delvis ihop med Thomas Rognes skada, men även med honom på planen har HIF haft defensiva problem i de här matcherna. Det tidigare hyfsat pålitliga försvarsspelet är inte det längre. Kanske är det Casper Widells sorti som märks?
Det enda man kan räkna med just nu är att Kalle Joelsson gör en eller två svettiga räddningar i varje match. Men inte ens det räcker längre till poäng.
4. Forcering
HIF fick ihop någon form av forcering och som i de flesta matcherna där man ligger under så kom Wilhelm Loeper in med energi och en siktet inställt på motståndarnas mål.
Nsabiyumva bjöd honom på en chans, men VSK:s duktige burväktare Anton Fagerström reflexräddade. HIF:s första bortaförlust sedan den 9 maj blev ett faktum.
Det finns säkert goda skäl till att Loeper inte får mer speltid – idag kom han in i 81:a – men med tanke på att han uppenbarligen gör skillnad som inhoppare i match efter match, så är det kanske dags för honom att få chansen från start? HIF-offensiven behöver någon form av injektion.
5. Den reella Ettan-risken
En ny förlust är inkasserad. HIF har tagit en poäng på de senaste fyra matcherna.
Extra svindlande är det att tänka sig att om HIF istället förlängt sin vinstsvit och vunnit de här matcherna, så hade man nu varit en poäng från allsvenskt kval.
Verkligheten är dock att man nu är en poäng från kval för att undvika nedflyttning till Ettan. Det står klart att det här blir en ångestladdad HIF-höst.
Spelmässigt är det inte mycket som just nu pekar mot att HIF ska börja rada upp vinster igen. Det är öppna luckor bakåt och det händer för lite framåt.
Positivt för HIF:s del är åtminstone att man knappast är det enda laget i serien som har stora problem just nu. Det vet de exempelvis på nära håll, i Landskrona. Och längre bort, som i Sundsvall, Borlänge och Örebro.
Löser HIF detta? Ingen aning. Vi får se. För HIF-anhängarna finns det inte mycket mer att göra än att be och hoppas på de bästa.
Foto: Bildbyrån
Kontaktuppgifter:
gustav.lundblad@skanesport.se